Nr 82 En resa till Indien – eller rättare sagt tre resor i en.

Nu har jag kommit jag hem från en tre veckor lång resa till Indien – eller rättare sagt – tre resor i en. Det var jag och en kompis som gjorde den och hela resan har varit helt fantastisk. Tänk er att resa under tre veckor med – bara handbagage!!! Det ni – det var något. Snacka om prövning.

Del 1 av resan gick till Bangalore för att hälsa på en kollega till oss. Vi arbetar bägge som sjuksköterskor och en sommarkollega bor där just nu då hennes make arbetar för Scania och är placerad där. Numera är det bara den yngsta dottern som bor hemma – men de har ytterligare tre. De bor i ett fantastiskt hus i ett fantastiskt område. Chris mötte oss på flygplatsen och vi for hem till henne – där vi också skulle bo. Vi möttes av ett härligt välkomnande och vi hade några underbara dagar med henne. I området finns det ett klubbhus med restaurang och flera pooler – vilket vi förstås nyttjade. Vädret var underbart. Det blev mycket tjejprat, skratt och shopping – härligt!

Del 2 av vår resa gick till Goa – sol och bad var det som gällde. Vi hade förstås förbokat hotell och bokat hämtning på flygplatsen. När vi landat gick vi runt och letade efter vår bil – som inte fanns någonstans – så vi fick ta en vanlig taxi. Det var en trevlig chaufför som därtill pratade bra engelska så det var en trevlig resa. Vi hade gett honom adress och telefonnummer till hotellet vi bokat och han ringde upp dem. Innan hade han frågat om vi hade betalt hotellet redan – och vi – våra nöt – talade om att vi inte hade gjort det. Nu flög nog fan i honom och han ”hittade” helt plötsligt inte till hotellet. Han körde oss till några andra hotell – vilka vi definitivt inte godkände – och vi blev bara argare och argare. Till slut hamnade vi på ett hotell som ändå var helt ok – men dyrare – och inte det vi beställt. Så – det vi lärde oss var att aldrig berätta för en taxichaufför att man inte har betalt hotellet – eller rättare sagt – berätta inte något alls – för de utnyttjar detta – för naturligtvis – fick han ”bonus” från hotellet för att ha kört oss dit.

I Goa lärde vi känna en kvinna som heter Sunita. Hon är 35 år gammal och mamma till 4 barn varav den äldsta är bortadopterad till Finland. Hon har kontakt med dottern. Hon blev bortgift när hon var 13 år och fick dottern året efter. Efter dottern fick hon två söner och en dotter till. Yngsta dottern är 11 år och har gomspalt. Det sägs att i Indien får alla barn gratis sjukvård – och det funkar nog – på pojkar – för när dottern skulle få opereras talade man om att hon aldrig skulle bli normal och inte prata. Första operationen gjordes och efter det tog Sunita henne till en annan klinik – och betalar nu själv för operationerna. Samtidigt kastade hon ut mannen då han var elak mot henne (vilket hon hade klarat hela tiden) men när han började bli elak mot barnen fick hon nog. Hennes familj och mannens familj har förskjutit henne – förstås – för man lämnar inte mannen så där. Allt hon nu tjänar när hon jobbar delar hon upp i två högar – en till att leva för och en till flickans operationer. Nu ska hon gör en operation som hon fått ihop pengar till och sedan är det bara 2 kvar. Alla barnen pluggar idag och flickan har bestämt att hon ska bli forskare. Hon är den i familjen som hjälper Sunita med bankärenden och allt sådant som har med läsa och skriva att göra då Sunita är analfabet. Hon är en underbar liten tjej så vi har bestämt att vi ska försöka hjälpa henne med pengar till de två återstående operationerna. Så vill ni hjälpa till med en slant – så hör av er till mig – ingen slant är för stor eller för liten.

Del 3 av resan gick till New Delhi. Vi  bodde på ett hotell som ligger granne med min vän Neha. Henne lärde jag känna då jag och en annan väninna – Inger – gjorde ett projekt där vi kopplade ihop kvinnliga företagare i Sverige med kvinnliga företagare i Indien. Vi åkte då vid ett flertal tillfällen till New Delhi med våra deltagare från Sverige och vi tog emot Indiskor här med fullt program. Himla kul!!!

Nu var vi där och gjorde en massa roliga saker – och en hel del med Neha och hennes väninnor. Mycket skratt och mycket prat blev det. Vi var bl a ett gäng på 7 personer som hyrde en buss och åkte till Taj Mahal – ett underbart vacker mausoleum. Mat, skratt och dans i bussen – förstås – till indisk musik.

Mycket shoppa blev det också i New Delhi – så – på hemvägen fick vi checka in våra väskor. Vi räknade ut att hela resan – inkl alla flyg, hotell, mat och shopping – totalt kostade oss 15 000 kr per person. Helt ok!

Nr 81 Pendeltågen och problemen

Jag åker väldigt mycket med de kommunala fortskaffningsmedlen – nästan dagligen – och jag gillar det. Väldigt många klagar på pendeltågen och alla de problem som brukar uppstå längs linjerna. Det är allt ifrån obehöriga på spåren till tekniska missöden – jag tillhör inte dem som klagar – inte ofta i alla fall – för dels upplever jag inte att det är så farligt – dels kan inte SL rå för att det är idioter som tar sig ut på spåren och dels tycker jag inte att det är så ofta det händer som många upplever.

Förra veckan – på tisdagen – kom jag från Haninge och skulle till Södertälje på ett möte – och jag ville verkligen vara där på bestämd tid. Jag är därför alltid ute i god tid då jag hatar att komma för sent – så även denna gång. När jag ska åka från Haninge till Södertälje byter jag tåg på Årstaberg då det är enklare än att byta i Älvsjö. Oftast är det ca 2 minuters vänta – men inte denna gång. Det skulle ta 13 minuter. Helt ok tänkte jag. Fem minuter innan tåget ska gå ändras helt plötsligt skylten till Krigslida istället. Det tåget kom – och gick. Det kom under den tiden jag stod där väldigt många tåg – men inget till Södertälje. Om jag inte minns fel var det tre (3) tåg med destination Tumba – alltså mycket nära Södertälje – bara några stationer faktiskt. Min undrar blir ju då varför och av vilken orsak SL inte går in och säger till personalen som kör till Tumba att fortsätta till Södertälje? Efter många om och men kom det upp på skylten att tåget till Södertälje skulle komma och rösten i högtalarna talade om detsamma. Döm om min förvåning när de efter utropet tillägger att tåget bara går till Älvsjö???? Varför går det upp ”Södertälje” på skylten när tåget bara går en (1) station. Det borde ha stått Älvsjö på skylten istället – förstås.

Jag kan bara undra hur det står till med ledarskapet på SL och varför man inte vågar ta beslut som underlättar det för alla passagerare????

Nr 80 Februari och lite annat

Åh – vad jag längtar till våren och sommaren. Jag tillhör den delen av befolkningen som är beroende av värme och sol – tänk att ligga på en klippa eller en strand och njuta av solstrålarna. Nåja – lite vinter och snö kan jag tänka mig –
t ex under jul och nyår – då ska det vara vitt och fint och jättestora snöflingor ska sakta dala ner från himlen – läckert. Några grader kallt och solsken – det är njutbart. Sedan – när jag var yngre – åkte jag slalom – vilket jag älskade att göra. Ibland åkte vi uppåt i landet och ibland åkte ner mot alperna. Så himla roligt! Några åk och sedan en paus på något ställe i backen innan man fortsatte att åka. Nu är det många år sedan – men jag tror att jag ska sätta upp det på min lista och faktiskt göra det igen – innan jag behöver en rollator. Jag undrar om jag skulle klara det? Kanske måste jag höja min försäkring? Jag har ingen utrustning kvar – men det kan man hyra. Då – för länge sedan hade jag en skidoverall – jättesnygg – vit med lite glada färgade streck på. Sådana gör man inte längre – tror jag. Jag har varit ute lite på rean för att se om jag kunde hitta någon snygg skidoverall – men inte. Nåja – det blir ingen skidåkning förrän till nästa vinter – och då är jag lite äldre – men förhoppningsvis blir det av – då – och jag har hittat min snygga overall.

Just nu har jag fullt upp med att ordna det sista innan min resa till Indien. Jag och en väninna ska dit och göra lite av varje. Vi ska hälsa på en kollega som bor i Bangalore – vi ska ta några dagar i Goa (sol och bad – viktigt) och vi avslutar våra tre veckor med några dagar i New Delhi. Det ska bli mycket trevligt med massor att titta på, massor av prat och förstås – shopping. Idag är det mycket lätt att fixa en resa av detta slaget – internet! hjälper till – tack för internet. Tur och retur New Delhi och sedan inrikesflyget – allt är bokbart – och det blir mycket bra priser när man gör det själv. Det dyraste och tuffaste var nog att skaffa visumet. Massor av papper att fylla i – förstås – sedan betalningen – suck – 1 299 kr per person. Kanske vill de inte ha turister i landet – vad vet jag – dyrt var det. Så gäller visumet bara i sex månader – men förstås – man får åka två gånger på det – men hallå – två gånger inom sex månader?

Just nu är vi inne i en hektiskt tid – revy tid. Sonen driver Trosarevyn och det går fantastiskt bra. De har fått fantastiska recensioner och är superduktiga. I kväll är det slutsålt – men det finns lite biljetter kvar till i morgon. Nästa lördag är det final. det finns bara ett ord – succé. Snacka om stolt mamma här – och därtill har han fått frågan om han vill hålla vårtalet i Trosa – underbart – vilken ära – och mamma växer – av stolthet – jag är snart tre meter lång.

 

Nr 75 London, snö och halka

Så kom då snön – och regnet i en salig blandning. Jag vet – det tillhör årstiden så det är bara att gilla läget – eller hur?

Jag har arbetat i natt och det gör jag i Södertälje och när jag skulle gå till bussen för att åka hem kunde jag konstatera att säkrast var att gå på gatan – suck! Gatan var helt ren och där den inte var det så var det ordentligt sandat. Hur så då trottoarerna ut – is – i mängder – och inte ett sandkorn. Hur tänker man då? Tja – förstås vill man inte ha några trafikolyckor – vilket säger sig självt – men vi som går då – ska vi behöva gå ut på gatan för att kunna gå säkert? Alla vi som varit eller är inom vården vet att antalet frakturer ökar drastiskt vid denna tid på året. Det är handledsfrakturer, armfrakturer och benfrakturer – och alla kostar pengar för den drabbade – och för vården – och för samhället – så sand på trottoarerna är ett måste och lika viktigt som sanden på gatan. Säg nu inte – Lisbeth – köp broddar – för det kommer inte att hända – inte ännu i alla fall. Det blir ett himla av och påtagande när man går in och ut ur olika affärer eller ner i tunnelbanan. Sedan är det ju så att det är inte bara de i min ålder som bryter sig – det kan man göra i alla åldrar – eller?

Sedan jag skrev sist har jag hunnit med den årliga trippen till London. Vi är fyra paranta och galanta damer som åker. Två av oss åkte för 14:e gången och de andra två har varit med i 10 år. Jag bara älskar London och hela det utbudet av precis allt. Och – du kan välja om du vill handla dyrt eller om du vill handla billigt. Dyrt blir det på de fina gatorna – förstås – och billigt blir det på Primark – en suverän affär som finns i bägge ändar av Oxford Street – ett eldorado för köpsugna med mindre plånbok. Där finns precis allt – frånsett husgeråd och möbler – men allt i kläder, smink skor och väskor. I år var vi där från tisdag fm – lördag fm – och vi kunde konstatera att tidigare år har vi hunnit med mer än vad vi hann med i år – så nästa år får vi nog lägga på en dag – vi har ju inte blivit yngre.

Nr 72 Äntligen ordentlig semester – Jag älskar att resa

Ibland blir det bara för mycket. Jag har arbetat massor både på jobb utanför hemmet och i hemmet – och inte hunnit med detta med att skriva här. Ibland har det varit dygnet runt – men det klarar man om det inte blir alltid. Och varför gör jag på detta viset då? Jo – min huvudsemester börjar i morgon – hurra!!! Och då flyger jag till Bali – igen – var ju där förra året och det var en hit. Då var jag där i två veckor – lite drygt. Under 10 dagar gick jag på målarkurs – Vedic art – akryl. Kursen hölls av Lillemor Lagergren – en tjej från Södertälje. Även i år ska jag gå på kurs – samma ämne och samma lärare. Nu ska jag vara borta i tre veckor – alltså lite längre än förra årets resa men nu uppdelat på kurs i 10 dagar i Amed – 3 dagar i Ubud – och resten förmodligen i Seminyak. Jag reser med en väninna och det ska bli super. Förstås har jag haft kortare semestrar i år och gjort lite resor – i Sverige och utomlands – för man kan ju inte bara jobba. Men detta – är årets grej.

Man kan tro att det är jättedyrt att flyga så långt – det är ju till andra sidan jorden – men det är det inte – om man är ute i  tid – vilket vi var denna gång. Jag bestämde mig för att åka tillbaka redan efter att jag kommit hem förra året och i maj bokades flygbiljetten. Flyget kostar bara drygt 5 000 kr. Verkligen ett bra pris. Vi fick betala mer förra året – men vi bokade närmare avresan då.

Förstås ska man bo när man kommer dig och förstås finns det stora flotta hotell som är dyrare – men vi bor på balinesiska hotell – och då blir det billigare – mycket billigare.

Som turist där får man verkligen känna sig rik. Jag har växlat in 4 000 kr för att ha med mig – och fick drygt 6 miljoner ir. Fyra tusen kan du lätt ha i plånboken här hemma utan några större problem – men 6 miljoner funkar inte. Det är så härligt att få känna sig så rik – men det tar ett tag att ställa om sig i tänket framför allt när man handlar. Och det är en massa sedlar.

Jag älskar ju att resa – vilket säkert många gör – och nu – i denna gyllene tid – när reklamen säger att man har semester hela året – då blir mitt liv – jobba – resa – jobba – resa. Visst är det härligt. För det är klart – om jag inte jobbade mycket skulle jag inte ha råd. Förstås kan man låna ut eller hyra ut sin lägenhet under tiden man själv är borta så man får in lite pengar där och kanske framför allt – att den inte står tom. Jag lånar ut min till en väninna – perfekt.

 

Nr 40 Funderingar runt årstiderna

Sommaren är en underbar årstid tycker jag – jag blir bara glad när den kommer. Förstås kan jag ju fundera på varför det är så – att årstiden fyller mig med glädje alltså? Är det ljuset? Är det livet? Solen? Blommorna? Det milda sommarregnet? Kanske är det en mix av alltihopa. Jag vet inte. Det är som om alla människor vaknar till liv. Bara känslan av att kunna gå ut utan att bylta på sig en massa kläder är underbar. Och titta på alla uteserveringar – fulla av glada personer. Visst är det härligt! Fast – förstås – det är inte kul när man kommer ut och inte får något bord för att alla är redan upptagna. Det verkar som om alla människor är ute mycket tidigt – och inte jag.

Hösten är jag själv inte så förtjust i – men – många är det. Då är jag inte ute lika mycket och vi vet alla att vi går mot en mörkare och kallare årstid. Jag upplever att andra heller inte är ute lika mycket. Visst är den vacker med alla fina färger i naturen, alla bär och all svamp i skogen – men – det är inte roligt att se allt dö. Okey, okey – allt kommer tillbaka efter vintervilan – men ändå. Det finns heller inga helger att fira – om man inte räknar halloween  förstås. Jag har en väninna som brukar ordna en häx/spök fest då och då kommer vi alla inbjudna och är förstås utklädda – som sig bör – efter konstens alla regler. Jag köpte mig för några år sedan en riktigt snygg häxklänning med långa ärmar – med släp – ärmarna har släp alltså. Snyggt. Hatt är det till också. Himla trevligt brukar det vara – och god mat och dryck. Och fantasirika kläder på de närvarande. Annars är inte hösten så rolig. Jag kommer ihåg när jag gick i skolan – inte ett lov att se fram emot – fast numera har man ju skapat ett höstlov förstås. Bra att de fixat till det för barnen. Fast numera – sedan förra året – har jag min huvudsemester i november – och åker iväg – långt – till värmen. Flygbiljetterna köpte vi förra veckan – och det blev mycket billigt. Jag åker bl a med hon med häxfesten och ett glatt gäng till. Ska bli kul.

Vintern är kall och oftast inte så vit som man önskar sig. För visst är det vackert när det är mycket snö ute – men själv kunde jag nog hoppa över den årstiden då jag älskar värmen och solen. Fast jag älskade att åka slalom och skulle nog vilja göra det igen – och kanske jag gör det – en dag. Vi åkte ibland uppåt i Sverige och en del år åkte vi neråt Alperna. Så underbart att susa nerför backarna. Många älskar julen förstås – och det gjorde nog jag också en gång i tiden. Idag vet jag inte riktigt vad jag tycker – men vi är fyra damer som varje år i början av december åker till London i fem dagar och tittar på bl a julskyltningen, handlar, besöker pubar och går på musikaler. I början – för länge sedan var det mest julklappar vi handlade till våra barn – numera handlar vi förstås till oss själva – och jag handlar vill mina barnbarn. Fast det gör jag alltid när jag  Förstås är flygbiljetten redan bokad och betald – och förstås billigt.

Våren är härlig. Tänk de första Tussilagorna – helt underbart och man vet att – nu är det på gång – YES. Solen och värmen alltså. Det finns hopp om att….. För ett antal år sedan – medans jag hade min mc kvar var det så underbart att man äntligen fick ta fram den och börja köra. Vi var ett gäng som brukade träffas och ha en putsardag så hojarna riktigt skulle glänsa på den första turen. Många gånger gick den till Rosenhill – ett ställe som lockar många hojåkare. Jag hade en underbart vacker Honda Black Widow med mycket krom och fransar. Jag sålde den för två år sedan när jag flyttade till Stockholm. Som jag saknar den emellanåt. Suck. Vi hade så mycket roligt – vi i Pantertanter MC. Klubben vi startade för kvinnor över 50 år som körde tunga mc glidare. Numera tittar jag långt efter när jag hör och ser dem – hojarna alltså.

Nr 28 Några dagar i New York

Nu har jag varit en runda några dagar till New York – för första gången. Intressant och kul. Vi var ett gäng på sju personer som åkte och vi bokade tillsammans så vi alla låg på samma bokning. Trots det lyckades SAS placera ut  oss på olika platser i planet på hemvägen och några av oss fick inte ens en plats vid inbokningen utan fick vänta till vi kom till Gaten där de försökte fixa till det – och  – vi hade bokat långt i förväg så det var ingen sista minuten resa. Hur tänkte de nu??? Det var så man fick lust att hjälpa dem med logistiken. Här kommer så lite kommentarer och åsikter från min upplevelse av detta otroligt stora land och denna otroligt stora stad.

Vi hade verkligen tur med vädret – soligt och varm – mycket varmt – men värmen gjorde att man titt som tätt drog sig in i en affär – för svalkans skull – överallt fanns det air-conditioners – så det blev många extra turer för att titta på något men egentligen inte var intresserad av – allt för att få ner kroppstemperaturen lite.

Förstås rörde vi oss inte i hela New York – från mitten och nedåt på Manhattan hann vi i princip med. Det som slog oss var hur ”rent” det var överallt. Nu menar inte jag rent som att det var skurat / spolat – utan rent därför att det inte slängdes skräp eller fimpar på gatorna. Helt fantastiskt i  denna stora stad med alla dessa människor. Det var bara vid några få ställen vi såg skräp – och vet ni va? – det fanns ganska gott om stora papperskorgar på stan – en del lite tråkiga i färg – medans andra var färgglada – och de syntes tydligt. Även på söndagen – dagen vi spenderade till största delen i Central Park – arbetade människor med att bl a – tömma soptunnorna!

Priserna vågar man nästan inte prata om – här var mycket dyrt – överallt och allt. Förstås var vi ute och åt frukost, lunch och middag. Här får man verkligen se upp. Utöver priserna lägger man på skatten – särredovisas – alltså – på menys står det att en rätt kostar en viss summa – vilket inte stämmer för det tillkommer skatt och det står ingenstans hur mycket det är utan kommer på notan – som en liten överraskning. Vi, i Sverige, har ju också lite som vana att kom man är nöjd med service och mat ger man lite dricks. Där måste man titta extra noga för emellanåt står det på notan ”Gratitude” minst 17% – alltså dricksen. Har man inte full koll på det och läser på notan, kan man landa i att betala dricks två gånger. Som sagt – ibland var de värda dricks – men inte alla och alltid – och kanske inte så stora summor som de lade på  när de själva fick bestämma.

En konstig regel hade man vid inköp av kläder. Handlar du något plagg som kostar under 110 dollar = ingen skatt. Men kostar varan 111 dollar – skatt på hela summan. Som det kan vara – inte lätt för en turist att hålla koll på allt!

I de områdena vi rörde oss var det en stor brist på uteserveringar – ja det förstås – om man inte räknar dem som bara säljer läsk och dylika saker – men ville du ha ett glas vin eller en öl – var det svårare. Nu hade vi ju tur – värmen var mycket hög – så vi gick snällt in i lokalen som serverade denna gudomliga dryck. Kanske rörde vi oss i fel områden – vad vet jag?

Det gäller att ha koll på hur tunnelbanan /Metro/ fungerar och på vilken sida av gatan du ska gå ner till dem – för det beror på åt vilket håll du ska åka på Manhattan. Så var noga med att titta om du ska åka Uptown eller Downtown man går inte alltid ner på samma ställe. Vad som var bra var att vi kunde ladda ett typ acesskort med pengar – så kunde vi åka flera på samma kort. Det gällde bara att stå i kö efter varandra och langa över kortet till näst i kön. Perfekt!

Kommer jag att åka dit igen? Ja, troligen. Jag har många gånger sagt att jag skulle vilja att vi var ett gäng tjejer som åkte till New York för att äta lunch. Förstås skulle vi inte bara äta lunch utan också stanna några dagar. Vad skulle jag mer vilja se? jo, en Broadway teater/musikal, promenera mer, The High Line Park, mer av Central Park och säker massor av annat som jag inte kommer på nu.

 

 

Nr 6 Rabatter

Jag köper mycket sällan papperstidningar då jag läser det mesta online – men – häromdagen köpte jag Aftonbladet. Varför? Jo, på löpet stod det ”66 rabatter för seniorer” – alltså för dem som fyllt 65 år – och det gjorde mig intresserad – jag fyller ju snart. Jag upptäkte dock att det fanns en hake på en del av dem – man måste bli medlem i någon organisation??? Men vaddå – var det inte åldern som skulle vara grejen? Samtidigt så talar artikeln om att det alltid finns ett utrymme till förhandling när man handlar – så – vi har mycket att lära av människor från andra länder där man i princip alltid förhandlar/prutar när man handlar, vilket vi borde ta efter mer.

Här kommer några av mina tankar och frågor runt några av de olika delarna av artikeln.

Resor;

Jag älskar att resa och gör det gärna. Vissa av de erbjudanden man får är som sagt kopplat till ett medlemskap, och när jag tittar på dem kan jag konstatera att många av resorna kan jag få billigare genom att själv boka sista minuten via någon resebyrå eller genom att gå in på ex www.destination.se eller någon liknande sida och boka flyg och hotell själv. Det blir oftast mycket billigare. Förstås får jag ingen som är reseledare men är man några som gillar att resa tillsammans kan man turas om att ta reda på vad man vill se och göra.

Min väninna Agneta och jag åkte till USA 2013. Det var min drömresa och jag visste vart jag ville åka och vad jag ville se och det var Memphis – Graceland, Nashville – Grand Ole Opry och New Orleans och franska kvarteren. En resa i musikens tecken alltså. Det finns flera resebolag som erbjuder denna resa till en kostnad av drygt 30 000 kr per person och då ingår det mesta utom mat och dryck. Vi gjorde en undersökning av vad som ingick i det priset. Sedan skred vi till handling och ringde en byrå som hjälpte oss att boka flyg och hotellrum. Jag ringde över till Grand Ole Opry och bokade biljetter inkl back stage till det datum som passade oss då man inte kunde boka online från utanför USA. Det tog en stund innan tjejen i andra ändan fattade att jag ringde från Sverige och att jag inte brydde mig om vilka som stod på scen. Bästa platserna ville vi ha – och det fick vi – därtill stod det reserverat på dessa platser när vi kom dit.  Vi mellanlandade i Chicago och klev på ett miniatyrplan till Memphis. Väl där hyrde vi en bil. Damen i luckan frågade oss om vi ville ha en SUV och vi sa ja, i trygg förvissning om att dessa var som i Sverige – alltså hanterbara. Döm om vår förvåning när vi kom ut till bilen och inser att det var en bil i storlek med monsterbilarna vi kan se här. Vi är ungefär lika långa Agneta och jag – så det fanns inte en chans att vi skulle kunna ta oss in i bilen utan stege. Gapskratt – sedan åter in till tjejen och för att få en vanlig bil – i hanterbar storlek istället. Vi gjorde allt som vi tänkt oss och såg det som ingick i dessa byråers resor plus lite till – och kom undan med halva priset, alltså knappt 17 000 kr per person. Nåja – förstås spenderade vi lite pengar utöver det på mat och dryck och shopping. En fantastisk resa. Naturligtvis hade vi ingen guide men t ex i back stage biljetterna på Grand ole Opry ingick guide. Så också på flera av de sevärdheterna vi var till. Så go vänner – man spar massor av pengar på att boka själv, både på resan och på medlemsavgifter. Därtill hade jag önskat mig dollar i födelsedagspresent istället för en massa annat – så en del av mina fickpengar hade jag fått i present.

Man spar också många tusenlappar på att boka sin resa i mycket god tid. Förra året i oktober/november var jag och min väninna Agneta till Bali och gick på målar kurs. Vi bokade i augusti tror jag och vi fick betala 7 500 kr per person för flyget, vilket i sig är ett bra pris. Nu ska vi dit igen i november och har redan nu tittat på biljettpriset och vi hamnar runt 5 000 kr. När vi köper så här tidigt betalar vi extra för avbeställningsskydd – det är det värt.

Medlemskap;

En av de organisationer som man kan bli medlem i enligt artikeln heter Seniordeal och vänder sig till alla som fyllt 55 år. Där kostar det inget att vara med så jag anmälde mig och väntade med spänning på vilka erbjudanden jag skulle få.

Efter en liten stund fick jag ett mail med min inloggning och kod och glad i hågen loggade jag in. Det finns mycket där som ser både bra och trevligt ut och som förmodligen är prisvärt. Eftersom jag och mina vänner ofta går ut på lokal fastnade jag för något som heter Last Grab. En app som man laddar ner i sin telefon gratis och via den bokar man bord – och äter med 10 – 25% rabatt på nota. Så gå in på seniordeal och kolla runt.

Har ni tänkt på hur många affärer som man ska/kan bli medlem i för att få erbjudanden? Jag upplever att  det är nästan alla – fast så är det troligen inte, men jag är medlem i många. Och i många får man ett stämpelkort – som man ska komma ihåg att ta fram. Några har nu blivit lite mer ”up to date” och kopplat det till mitt betalkort. För ett antal år sedan gjorde jag som så många andra och gick med i H&M som medlem. Första året gick bra – men andra året – suck – då fick jag en faktura på ett belopp som talade om att jag inte handlat tillräckligt mycket på H&M så jag fick betala det som saknades, eller vad summan nu stod för. Jag betalade snällt beloppet – och gick ur det medlemskapet.

För många år sedan skaffade jag både ICA-kort och kort på COOP – precis som så många andra. För någon månad sedan kom ett brev från ICA att jag nu – som snart pensionist kan handla med 5% rabatt. Bra va? Men – det gäller bara på tisdagar fram till kl 15.00 – vilket betyder att man förutsätter att alla slutar arbeta i  denna ålder. Men gör man det idag? Kanske har man olika regler på olika ICA för vid samtal med min syster så visade det sig att det var andra regler där hon handlar.  Jag tror att väldigt många pensionister fortsätter arbeta några år till – i alla fall lite grann. Så numera får jag bara arbeta på eftermiddagen på tisdagar om jag vill nyttja denna förmån.  Det gäller att planera inköpen och se till att det hamnar i den planerade strukturen för livet efter 65.

Många av erbjudandena i artikeln och på andra ställen är kopplade till medlemskap av något slag. Varför? Kanske är det så enkelt som att många har svårt att själva förhandla fram bra priser och upplever det bekvämt att vara med i en organisation? Kanske vill vi ha en tillhörighet någonstans efter att vi avslutat vårt yrkesverksamma liv?