Nr 83 Tiden

Kommer ni ihåg hur det var när ni var barn – hur långa era sommarlov, jullov och påsklov var? Hur länge det skulle dröja innan tomten kom? För att inte tala om hur länge det skulle dröja tills ni fyllde 15 år – eller 18 år – eller tills ni blev myndiga vid 21 år. Det skulle dröja hur länge som helst – tyckte  jag – då. Vid ett tillfälle – jag var kanske 15 år – blev jag osams med pappa (nåja – det hände fler gånger) och jag talade om att jag minsann aldrig skulle göra som han gjorde när jag fick barn – så det så. Pappa bad mig då att skriva ner det på ett papper – vilket jag naturligtvis gjorde och gav honom det. Många år senare – när jag fått barn – och då mina barn inte ville göra som jag sa – tog pappa helt plötsligt upp min lapp – skriven många år tidigare – och gav mig den. Han hade sparat lappen i sin plånbok i alla år! Ja – vad säger man? Tiden!!

Sedan – helt plötsligt – gick det fort – jättefort. Alla år bara rusade iväg. Helt plötsligt var jag vuxen och helt plötsligt födde jag världens finaste lilla son – ett helt perfekt exemplar förstås – som nu ska fylla 42 år. Och helt plötsligt – utan att jag riktigt hade fattat det – fyllde jag 65 år – och blev pensionist? Vart tog tiden vägen??? Och jag känner mig absolut inte som snart 66 år. När mina fastrar och farbröder var i denna ålder – var de supergamla – men hallå – det är inte jag – jag upplever mig som skapligt ung – nåja – mogen ungdom eller nåt.

Härom morgonen- lite efter 07 – stod jag och väntade på bussen för att åka hem efter att ha arbetat natten. Svinkallt – tror det var -8 och 5 minuter tills bussen skulle komma – och återigen var jag barn där tiden var hur lång som helst – men till skillnad från då – då jag upplevde att det inte gjorde något att tiden gick sakta – ville jag nu att tiden skulle gå mycket fortare – för jag frös och ville hem.

När jag var ung – yngre – upplevde jag att jag hade all tid i världen och att det inte gjorde något om jag sköt upp något till en annan dag – för jag hade ju verkligen all tid i världen till att göra allt jag ville – eller hur? Nu – måsta jag tänka på ett annat sätt – för helt plötsligt har jag inte all tid i världen kvar för en del av den tiden har jag redan spenderat – och det finns massor av saker och miljöer jag fortfarande vill uppleva och göra.

Har ni tänkt på hur många människor det är som springer och stressar hur mycket som helst. Blir irriterade på att kön i affären går för långsamt fram. Jag undrar varför och vad de ska göra som det är så bråttom till – eller vad de spar minuterna till? Ska de koppla av? Ska de umgås med sina barn? Eller ska de fylla tiden med fler viktiga saker att göra?

Då – för länge sedan – kunde jag utan problem sova bort halva förmiddagen – oavsett vilken tid jag gick och la mig – nu – vaknar jag oftast mycket tidigt – väldigt tidigt enligt mina väninnor som jag reser med och då delar rum med – oavsett vilken tid jag lägger mig. Ibland – när jag jobbat mycket – försöker jag verkligen tala om för mig själv att jag får sova länge på morgonen. Att det inte gör något om jag vaknar kl 8 eller 9 eller senare. – Lyckas jag? Det har hänt – någon gång – men för det mesta inte. Hur kunde det bli så? Suck -jag tror att tiden spelar mig ett spratt. Kanske är det så att ju äldre man blir desto mindre sömn behöver man för att man ska ha en chans att göra allt man vill innan det är för sent.

 

Nr 80 Februari och lite annat

Åh – vad jag längtar till våren och sommaren. Jag tillhör den delen av befolkningen som är beroende av värme och sol – tänk att ligga på en klippa eller en strand och njuta av solstrålarna. Nåja – lite vinter och snö kan jag tänka mig –
t ex under jul och nyår – då ska det vara vitt och fint och jättestora snöflingor ska sakta dala ner från himlen – läckert. Några grader kallt och solsken – det är njutbart. Sedan – när jag var yngre – åkte jag slalom – vilket jag älskade att göra. Ibland åkte vi uppåt i landet och ibland åkte ner mot alperna. Så himla roligt! Några åk och sedan en paus på något ställe i backen innan man fortsatte att åka. Nu är det många år sedan – men jag tror att jag ska sätta upp det på min lista och faktiskt göra det igen – innan jag behöver en rollator. Jag undrar om jag skulle klara det? Kanske måste jag höja min försäkring? Jag har ingen utrustning kvar – men det kan man hyra. Då – för länge sedan hade jag en skidoverall – jättesnygg – vit med lite glada färgade streck på. Sådana gör man inte längre – tror jag. Jag har varit ute lite på rean för att se om jag kunde hitta någon snygg skidoverall – men inte. Nåja – det blir ingen skidåkning förrän till nästa vinter – och då är jag lite äldre – men förhoppningsvis blir det av – då – och jag har hittat min snygga overall.

Just nu har jag fullt upp med att ordna det sista innan min resa till Indien. Jag och en väninna ska dit och göra lite av varje. Vi ska hälsa på en kollega som bor i Bangalore – vi ska ta några dagar i Goa (sol och bad – viktigt) och vi avslutar våra tre veckor med några dagar i New Delhi. Det ska bli mycket trevligt med massor att titta på, massor av prat och förstås – shopping. Idag är det mycket lätt att fixa en resa av detta slaget – internet! hjälper till – tack för internet. Tur och retur New Delhi och sedan inrikesflyget – allt är bokbart – och det blir mycket bra priser när man gör det själv. Det dyraste och tuffaste var nog att skaffa visumet. Massor av papper att fylla i – förstås – sedan betalningen – suck – 1 299 kr per person. Kanske vill de inte ha turister i landet – vad vet jag – dyrt var det. Så gäller visumet bara i sex månader – men förstås – man får åka två gånger på det – men hallå – två gånger inom sex månader?

Just nu är vi inne i en hektiskt tid – revy tid. Sonen driver Trosarevyn och det går fantastiskt bra. De har fått fantastiska recensioner och är superduktiga. I kväll är det slutsålt – men det finns lite biljetter kvar till i morgon. Nästa lördag är det final. det finns bara ett ord – succé. Snacka om stolt mamma här – och därtill har han fått frågan om han vill hålla vårtalet i Trosa – underbart – vilken ära – och mamma växer – av stolthet – jag är snart tre meter lång.

 

Nr 79 Premiär och revy i Trosa

Jag har två söner varav den enas stora hobby och intresse är att hålla på med revy – och han driver Trosarevyn sedan ett antal år tillbaka. I lördags var det premiär! Förstås var jag där – inte bara för att se revyn – men jag är också ansvarig för att allt ska fungera utanför scenen – alltså i garderob och café. Nu  är jag inte överallt själv utan den som verkligen får ansvara för cafét är min minsta syster och så engagerar vi lite kompisar som ställer upp och arbetar ideellt vid de olika föreställningarna. om betalt får de se revyn – och lite fika förstås. Det fick fantastiska recensioner och det var slutsålt – himla kul!

En revy skapar inte sig själv – förstås – utan det är många timmars arbete för hela ensemblen och de börjar redan efter finalen av revyn man kört för att leta ämnen inför kommande revy – så alltså – ett års arbete – nåja inte på heltid – men många timmar är det – ideellt förstås – för det blir inte några pengar över när allt är betalt – men det är himla kul. De som arbetar med revyn är i alla åldrar – i Trosarevyn är den yngsta 11 år och är bakom scenen och den äldsta 70 – primadonnan på scen. Jag tror att alla revyer skulle uppskatta uppslag och inslag på olika saker som hänt i byn eller i  världen – så har ni något – skänk det till er revy – kanske kommer det med i kommande uppsättning och då får ni ert namn i programbladet. Fast det kanske är så att ni vill hjälpa revyn på annat sätt – fråga vad de behöver hjälp med vet ja – ni får troligen inget betalt – men himla trevligt under tiden.

Naturligtvis slogs jag ner av ett stort virus – lagom till premiären – så några Alvedon har varit min räddning – och är det fortfarande troligen några dagar till. Vi har ju föreställningar några helger till och den stora finalen är den 10/2 – och förstås – de blir bara bättre och bättre (det finns lite biljetter kvar)

Över hela landet – nästan – spelas det revyer – av massor av människor som i de flesta fallen gör det ideellt. Det finns förstås några som är proffs – men de flesta inte – och det är något att tänka på när ni går och tittar. Man arbetar med revy för att dels roar det en massa människor och sedan är man själv mycket road av att bjuda på sig själv – ett jättegäng av amatörer – och det är viktigt att komma ihåg. Så glöm nu inte att ge alla fantastiska applåder (och gärna lite blommor förstås) för de gör en fantastisk insats – för att roa oss alla.

Nr 77 Så kom julen och knackade på dörren

God morgon alla härliga människor. Julaftonen är här – troligen den mest efterlängtade dagen för många – och den minst efterlängtade för andra.

Jag har nästan alltid älskat julen och allt som tillhörde den. Mitt hem fylldes med tomtar – överallt – och i mängder – och  varje år köpte jag minst en ny. Det var julstädning – julbak – julslakt – och massor av paket. Julklapparna började jag köpa på sommaren eftersom jag alltid letade efter något som passade just den personen som skulle få den. Även min man älskade julen och var minst lika upphetsad som jag och barnen över den.

När jag och mina systrar växte upp och när vi var i  tonåren försökte våra föräldrar ett åt att skippa att tomten skulle komma – och gissa om vi protesterade. Klart att tomten skulle komma – så pappa fick vara så vänlig att gå ut och ”köpa tidningen” så att tomten kunde komma. Där satt vi – mamma, minsta systern 10 år, mellansystern 14 r och jag 16 år – men så glada vi var när tomten kom. Det blev liksom ingen jul utan tomten. Och vi hade en perfekt jul med massor av god mat, paket, tomte och Kalle Anka. De flesta jularna firade vi med hela släkten i Småland – och där var vi verkligen många. Farmor och farfar hade många barn och många barnbarn och alla var vi hos dem. Vi fick bara ha med en julklapp var – men det gjorde inget. Tomten kom över åkern och var det snö – var det häst och släde som gällde. Varje år räknade alla vi barn in våra föräldrar för att se vem som saknades – och det var aldrig någon saknad – vilket förstås gav oss huvudbry. Men härligt var det. Det var dock en sak som inte var så kul hos farmor och farfar – fram för allt inte på vintern – och det var utedasset. Dasset hade tre hål så jag och min syster gick alltid på toa samtidigt. På väggen på toan hängde – förstås bilder på kungahuset och andra fina julbonader – och påsk bonader så man hade  något att titta på när man satt där. Men jag och min syster satt där och pratade – om våra kusiner och annat.

När mina barn växte upp gjorde vi samma sak – traditionell jul med allt inkluderat. Ett år sa min stora son – han var nog 13 eller 14 år – lite före jul – i ilska – och ”här ska man bara sitta och tindra med ögonen” så han ville åka till sin biologiska mamma den julen – vilket han förstås fick. Julaftons kväll ringer han – och är jättearg och vill att jag ska hämta honom – på en gång – vilket förstås inte gick – men juldagsmorgon åkte jag upp och hämtade hem honom. Efter det satt han varje jul – och gör så fortfarande – och ”tindrar med ögonen” och firar en traditionell jul med alla tillbehör.

Numera är mina barn vuxna – förstås – och har egna härliga familjer – så vartannat år firar dem med mig och vartannat år med sina respektives familjer. I år firade vi jul förra helgen – med massor av god mat och tomte – förstås. Det blev verkligen en jättebra ”julafton” för oss och tomten var jättebra. Idag är de på annat håll och jag skall arbeta som sjuksköterska – mitt val då jag hade flera valmöjligheter – men jag gillar att jobba och när jag slutar åker jag ner till min mellansyster och firar lite jul med dem.

Så ha nu en himla bra dag – GOD JUL – alla medmänniskor och njut av livet och dagen.

 

Nr 63 Helg och renovering

Vi är ett gäng tjejer/damer – 5 stycken för att vara exakt – som träffas emellanåt och äter mycket gott. Nu i helgen har vi träffats – kul – det blev mycket prat, gott vin och massor av god mat – och utflykter. Vi är alla – mogna kvinnor – med en massa erfarenheter och kunskaper som vi glatt delar med oss av när vi träffas. Vi finns också inom olika politiska inriktningar – allt från vänster till höger. Och det är inget problem för oss – men för andra – när de hör att vi tillhör samma lilla gäng. Och vi arbetar inom olika slags verksamheter. Vi har bara trevligt – jättetrevligt.

Det är så härligt att vi faktiskt kan få till våra träffar – men – det är svårt att få till datum vi alla kan – och vi har lång framförhållning – utan det skulle det aldrig fungera. Arbete och andra uppdrag och göromål gör oss till mycket upptagna kvinnor. Härligt!

Nu har jag el-mannen här som drar nya ledningar från mitt el-skåp till den nya spisen – som också precis kommit. Jag har valt en induktionsspis med vanliga vred på. Sedan är det bara att städa efter dem och få lite snyggt – till nästa hantverkare kommer. Det är snickare som står på tur för att byta ut mina bänkskivor i köket – det kommer att bli såååå bra. Jag vet dock inte när han  kommer. Sist – men inte minst – ska det till nya golv i kök och hall. Men – jag har ännu inte bestämt vad jag ska ha där – och inte heller pratat med golvläggare – men det kommer. Förstås måste jag måla i köket för när jag fick gasen till spisen urkopplad – tog vi också bort de stora fula ledningarna – och det gav spår på väggen vill jag lova. Den stora gasmätaren försvann också – så mitt kryddskåp fick större yta att använda. Sonen ska få komma och sätta upp en hylla till – med det vet han inte om ännu. Räknar med att allt ska vara färdigt till jul – och det bör jag hinna.

Naturligtvis har jag nya projekt till våren – men – jag vet inte riktigt vad ännu. Kanske blir det ommålat eller omtapetserat i rummen – kanske tar jag tag i min vind och röjer den. Fast vinden bör jag ta tidigare – suck – inget kul jobb. Där är nog mycket som jag kan kasta eller skänka bort. Varför spar man på massa saker som man ändå inte använder eller frågar efter?

 

Nr 54 Jag jobbar som sjuksköterska i sommar

Det är mycket skriverier idag om vårdyrkena, om arbetsvillkoren och om betalningen. En del saker håller jag med om – andra inte. Jag håller med om att det är tungt många gånger. När jag har jobbat natt och slutar jag 07.30. Under förra natten hade jag fullt upp och hann knappt sitta ner förrän vid 5-tiden. Jag arbetar i en patrull och den natten var vi två sjuksköterskor på den kommunens alla äldreboenden, LSS och psykiatrin – gissningsvis ca 800 patienter. Ja – jag vet – det är massor och telefonen ringer hela tiden. Förstås har vi också varsin bil så vi kan åka ut till de olika ställena.

För inte så länge sedan – drygt ett år sedan tror jag – ändrades vår organisation från att bara gälla äldreboendena till att också gälla LSS och psykiatrin. Blev vi fler som arbetade? Nej då – samma personalstyrka. Nu sedan i våras tror jag är vi – vissa pass – tre sjuksköterskor i tjänst. Viss skillnad måste jag säga.

Vad händer då ute på ställena – boendena – jo – i sommar har man ”missat” att se till att man ge personalen den kompetens de behöver för att det ska fungera ordentligt t.ex vad gäller delegeringar på delning av dospåsar av läkemedel och att ge insulin. Suck! Och då hamnar jobbet på oss förstås.

Jag utbildade mig till sjuksköterska efter det att min man avled 1980. Egentligen var inte det mitt drömyrke – men det var ett ganska säkert arbete – tänkte jag. Jag sökte och kom in på Sophiahemmets sjuksköterskeskola – jag hade tur med andra ord – fast egentligen inte – jag sökte bara dit. De flesta av mina placeringar gjorde jag också där vilket gjorde att jag inte behövde stångas med en massa andra elever från olika yrkeskategorier – utan jag blev mycket väl omhändertagen. Yrket är ett hantverk vilket jag tror att många som läser till sjuksköterska inte riktigt har förstått. Det pratas mycket om forskning och annat fint – men – 95% av alla som utbildar sig hamnar på golvet och får göra hantverket.

Men – jag har världens bästa pensionsförsäkring – min utbildning – ett hantverk.

 

Nr 26 Lite extra pengar att roa sig för

Hur får man till lite extra pengar när man har en dålig pension att leva på – eller rättare sagt – hur får man råd att göra det där lilla extra – roa sig lite – till liten kostnad? Ja – det är en svår fråga som inte säkert har några hela och rätta sanningar som svar men det finns några saker man kan göra – om man vill och tycker det är kul förstås.

Här kommer några förslag och idéer – några av dessa har jag säkert nämnt i tidigare inlägg – men – de tåls att upprepas;

Statistjobb. Väldigt många filmer behöver statister i sina produktioner. Det är oftast inte så bra betalt, ibland bara lite mat och kaffe – men – det är kul och definitivt en förströelse och ett äventyr. Man kan anmäla sig på flera olika sidor via internet. Googla på ordet statist och anmäl er. Kan bli lite pengar och en dags – flera dagars – äventyr.

Publik till inspelningar. Många av våra populära Tv program och radioprogram vill ha studiopublik. Och till det kan man anmäla sig. Oftast kostar det inget. Men ett och annat program tar en liten avgift. Det är kul och roligt att vara med när ett program som man kanske har som favorit spelas in. Googla på ordet – studiopublik – så kommer olika sidor upp som du kan gå via.

Timanställd på tidigare arbetsplatser. Som gammal chef var pensionisterna min räddning till sommaren och alla semestrar samt vid sjukfrånvaro. Fördelen är att du kan bestämma när och hur mycket du vill arbeta – och vara ledig när det passar dig.

Hobbyverksamhet. Kanske ha du en hobby som du faktiskt kan tjäna lite pengar på. På skatteverkets hemsida finns det att ladda ner vad som gäller och när man måste deklarera för inkomsterna. Ladda ner den och läs – kanske kan du – åtminstone – få tillbaka dina utlägg så att det går jämt upp. Så fundera över vad du har för hobby. Det kan ju vara allt mellan att sy till att plocka svamp eller något annat av skogens guld.

Veteranpoolen och Veterankraft är två organisationer som bygger sin verksamhet på att använda pensionister för uthyrning till olika uppdrag. Så kan man komma som timanställd till sin tidigare arbetsplats – eller om man har en hobby som man också kan tjäna pengar på är dessa organisationer bra. Man går in som timanställd och får alltså lön för jobbet.

Döstäda och sälja. Rensa garderoben och skåpen och sälj på loppis eller via någon websida. Det kräver lite arbete med websida för att ta foto mm – men – det kan det vara värt. Det finns flera sidor på internet man kan välja exempelvis Blocket, Shpock, Fyndtorget  m fl. Skriv in  och sök på ”sälja på nätet” så kommer det upp flera förslag. Man kan också sälja sina kläder på kommission via affärer som säljer sekond hand. Det tar en stund – men säljs kläderna får man pengarna enligt det avtal man får skriva på.

Seniorlån. Är att få loss pengar genom att ta lån på lägenheten/villan som man äger. Det finns lite olika åsikter om detta om det är bra eller dåligt. Man får ju loss massa pengar som ligger bundna i ett hus/lägenhet – men vid någon tidpunkt skall lånet betalas tillbaka. Läs på ordentligt och fundera innan du tar lånet.

Gröna Lund. Från att du fyllt 65 år går du in gratis på Gröna Lund även vid konserter. Det är bra och själv tänker jag använda mig av det dels för konserter men också får att ta dit mina barnbarn.

Skansen. Där är man lite snålare – men – de ger en liten rabatt.

Pensionistrabatter. Många ställen såsom bio, vissa teatrar och museer ger rabatt till pensionister som endera fyllt 65 eller som gått i förtida pension. Glöm inte att fråga för ibland står det inte tydligt att de har det. Det är likaså hos vissa frisörer – men fråga.

Matvaror. Vissa affärer har vissa dagar och tider i veckan då de ger pensionister lite extra rabatt för att handla just den dagen och den tiden. Något att tänka på om man har möjlighet.

Kommer jag på eller hittar jag flera så kommer de upp här. Har du hittat några bra tips – skriv in dem i kommentarsfältet under denna text och dela med dig.

 

 

 

Nr 8 Ekonomi och pension

1957 hade man i Sverige folkomröstning om pension eller inte. Men – man hade redan 1913 beslutat om att införa allmän pensionsförsäkring. Folkpensionen infördes 1948 och var en del av socialförsäkringen och man kunde få den från det året man fyllde 67. Någonstans på vägen ändrade man åldern till 65 år och reglerna.

Medellivslängden för kvinnor är 84 år och för män 80,4 år i dagsläget. På 50-talet vad det andra siffror förstås men jag kan anta att medellivslängden säkert var ca 10 år mindre när allmänna pensionen infördes.

Vi lever längre och längre och är friskare och piggare nu än vad personer i min ålder var på 50-talet. Mycket beroende på hur vi lever och vetenskapens framsteg. Vi ser fler personer som idag uppnår den fantastiska åldern av 90-100  år än vad man gjorde för inte så länge sedan. Se bara på Dagny som fyllde 105 år häromdagen. En pigg och vital bloggare och omnämnd i media. Helt suveränt. Hon har alltså haft pension i 40 år.

Alltså – pensionen inträder vid  65-67 år och du lever till du är 90-100 år. Pensionsåldern har inte följt med medellivslängdens ökande. När folkpensionen infördes levde folk under mycket svårare förhållanden än vad vi gör idag vilket gjorde att de – kroppsligen var slut vid pensionsåldern.

När jag tittar mig om kring idag bland mina vänner kan jag konstatera att flera av dem inte ville sluta arbeta vid 65 så de fortsatte några år till. Men vid någon tid får du inte fortsätta – du har blivit för gammal??? Jag har en väninna som efter att hon varit tvungen att sluta på den kommunala tjänst hon hade p g a de regler vi har i Sverige, tämligen snabbt startade ett företag och har sedan dess haft fullt upp med arbete – och kunnat fakturera – och alltså kostat kommuner som anlitat henne stora pengar. Hon fyller 70 år i år – är superpigg och mycket kunnig inom flera områden. Under ganska många år har jag arbetat som rådgivare inom organisationen NyföretagarCentrum och senast i förra veckan hade jag rådgivning med en man som kommer att starta företag nu när han blivit pensionist – han upplevde att han hade mycket mer att ge – men, regler är regler. Och – det finns många sådana exempel. Bara på ”mitt” Nyföretagarcentrum var det 5% som var över 61 år som startade företag. Och jag tror att siffran är samma eller högre på andra ställen i landet.

Hur tänker staten egentligen – de låter personer med en massa erfarenhet och kunskap sluta – för att sedan in dem på konsultarvode – vilket definitivt blir mycket dyrare? Jag vet att vi måste få in yngre personer på arbetsmarknaden – men – varför inte ha en mix av äldre och yngre på en arbetsplats. Det skulle gagna alla – både de äldre och de yngre skulle få nya perspektiv på tillvaron och arbetet. Och – det är lite billigare att anställa en äldre person!

Om vi tittar på hälso- och sjukvården och hur de ser på sin personal kan vi konstatera att vad gäller legitimerad personal vägrar man att ge dem skälig lön för det arbetet och det ansvaret de har. Istället håller man kvar lönerna på en mindre bra nivå – och tar in hyrpersonal för att täcka upp luckorna. Nu tillhör jag en av dessa inhyrda sjuksköterskor och för några år sedan på ett pass jag arbetade fick jag frågan av en kollega vad kostnaden för inhyrd personal skulle ge i antalet tjänster. Vi arbetade natt så i luckorna tittade vi över hur mycket hyrpersonal man hade haft inne under en månad och hur mycket dessa tog per timma. Omräknat till fast anställd personal inklusive semesterdagsersättning och arbetsgivaravgifter kunde det gångna året  ha bekostat knappt 2 årsarbetare till samma kostnad och det så bara den enheten. Och det var inte heltid de var inne förstås – de täckte upp på tomma pass. Som sagt – jag har världens bästa pensionsförsäkring – min utbildning – och jag kommer att kunna arbeta i många år till och när jag vill.

Det finns åtminstone två organisationer som har som affärsidé att anställa pensionister, Veteranpoolen och Veterankraft. Via dem kan man arbeta när man vill och inom olika områden. Du blir anställd per timma/uppdrag. Ett bra sätt att dryga ut pensionen och samtidigt göra något.

Nu säger säker många – men du då? Du har ju gjort förändringar och tagit ut pensionen? Javisst har jag det – men bara för att jag kan. Och bara den allmänna pensionen och ppm. Resten får vara tills jag blir äldre. Några jag pratat med har gjort tvärt om – utan att tänka efter vilka regler som gäller. Den allmänna pensionen är livsvarig – och den dagen du dör – tillfaller den inte dina barn utan går till alla andra som bor i din kommun och är födda samma år. Jag har valt att plocka ut den så länge jag kan och resten har jag ändrat till olika uttag beroende på vilka det är, vi har ju oftast flera olika. Så  min fördelning är någon från 66 – i 5 år, några från 67 – fem år och någon 67 – och i 10 år. Dör jag innan dessa år är gångna – går resten av pengarna till mina efterlevande. Och jag tror att jag kommer att orka och vilja resa och ha ett bra liv tills jag åtminstone är 76 år. Så nu har jag min allmänna pension, min ppm och pengar jag får in när jag arbetar. Passar mig perfekt för jag kan nu styra vilka mina arbetsdagar är och vilka dagar jag vill göra något annat.

Så ni som inte är pensionister ännu – se över era kommande pengar och tänk efter – hur blir det för mig? – kan jag och vill jag arbeta vidare efter 65? Vad vill jag göra då?