Nr 46 Hur klär vi oss egentligen?

För ett antal år sedan drev jag och en väninna, Inger, ett projekt där vi kopplade ihop företagande kvinnor i Sverige med företagande kvinnor i Indien. Projektet drevs under några år och många sammankopplingar gjordes. Under projektets gång var vi ett antal gånger i New Delhi och vi hade flera besök från Indien här av grupper av kvinnor. Det slående för oss när vi kom dit var hur färgglatt alla kvinnor klädde sig oavsett ålder och storlek. Förstås hade de saris eller salwar, en byxa som bärs med en kameez vilket är en tunika. På grund av värmen köpte vi kläder som passade där, vilket mest blev salwar och kameez, och dessa var förstås färgglada. När de indiska kvinnorna kom hit fick vi frågan varför alla klädde sig så mörkt och murrigt här. Det var nästan bara svart, blått, grått och beige som gällde och de indiska kvinnorna var förundrade.

I går var jag och min väninna Mia ute en runda efter att jag kommit tillbaka till stan – och vad ser man – jo, svart, blått, grått och beige – och lite vitt – det är ju sommar. Och jag tittade mig verkligen runt för att se om jag såg rätt eller om det bara var en bild i min hjärna – men det var så. Varför är det så? För när jag går ut och tittar i affärer finns där massor av kläder i en massa härliga färger och mönster som uppenbarligen säljs, annars skulle man bara ta in kläder i murriga färger till försäljning. När används dessa? Och var används alla dessa fina kläder i glada färger och mönster? För ute ser man mycket lite av det – eller rättare sagt – jag ser dem inte i alla fall. Gör ni? Är det så att vi inte vågar klä oss färggrant? Är vi rädda för att synas – eller – är vi rädda för att sticka ut ur mängden? Eller är det jag som inte ser?

Nr 42 Sommar och livet

Så var det fredag igen – hua vad veckorna går fort nu för tiden. Annat var det förr – när jag bar barn – när sommarloven var hur långa som helst. Kommer ni ihåg? Man hann leka hur mycket som helst och alla dagarna var långa – jättelånga. Och man kunde göra hur mycket som helst ute för vi hade fantasi och hittade på saker och alla barn i området var ute på gårdarna och lekte. Då – började sommaren egentligen i maj – när Liljekonvaljerna blommade och det var Mors Dag. Tänk att de alltid hade kommit upp till den dagen. Vi fick göra fina kort i skolan till mamma också ”Grattis på Mors Dag”. Hon blev förstås jätteglad för korten och buketten av Liljekonvaljer vi plockat. Fast sommarkläderna hade packats upp redan till 1:a maj och oavsett vilket väder det var så skulle de användas på Valborgsmässoafton redan – och oftast frös man för någon värme var det kanske inte – men fina var vi. Nu förtiden tror jag att Liljekonvaljerna har gått i strejk till den dagen – och några kort att rita i skolan blir det nog inte heller – inte heller packar man upp sommarkläderna som förvarats i kartong på vinden eller i källaren heller. Mycket är året runt-kläder idag så det behövs inte. Men det var spännande att se vad som passade och vad som skulle förnyas.

Det känns som om sommaren blir kortare för var år som går – ju äldre jag blir. Så numera rasar åren – och sommaren – på i en hastighet så man nästan inte hinner med. Man kan ju fundera över varför det är så. Vad är det som gör att allt blir kortare med åren – ja inte bara kroppslängden menar jag – utan tiden. Kroppslängden ja – inte kul när man är i min längd och alltid varit 152 ca lång – för det var alla dessa centimetrar som jag fick mig uppmätt till i tonåren. När man nu blir mätt någonstans har man helt plötsligt minskat 2-3 cm. Vart tog dessa vägen – vem snodde dem från mig? – Fast när någon frågar är jag fortfarande 152 centimeter lång. Tja – egentligen lite längre då jag oftast använder klack – och då gärna hög klack. På 70-talet bodde jag i platåskor. Det var som om modet hade skapats för mig och alla mina systrar som var i samma längd. Därtill hade man långa, utsvängda byxor som dolde hur höga skor man egentligen hade. Snacka om överraskningsmoment när man hade träffat någon lång läcker kille – och tog av sig skorna – och helt plötsligt var 10-12 centimeter kortare än nyss. Men – vad gör man inte för centimetrarna – och snygga killar – på den tiden?

Sommaren var det ja. Denna ljuva tid. Trots gäddhäng – går jag gärna i linnen och klänningar utan ärm och tycker att det är helt ok. Men jag hör på en del av mina väninnor som inte kan tänka sig det – att gå utan ärmar menar jag – för gäddhängets skull. Jag tänker att jag inte är 25 år längre och även om jag känner mig som 37 år så känner min kropp av jordens dragningskraft mer och mer – för den är ju 65 år – kroppen alltså – men man behöver ju inte klä sig som en tant eller gömma sig för det. Eller?

 

Nr 38 Klänning och TV

Jaha  – så blev det då en ny klänning – och fort gick det. Urläcker och passar mig perfekt. Mintgrön och lite mer tyg på ena axeln och förstås – bara ett band på andra axeln. Jag gick till Ringen på Götgatan och gick snabbt igenom alla affärerna där. Och – på Lindex hittade jag den – klänningen till mig  – och vilken fantastisk personal. En trappa ner fanns det två unga flickor som servade mig och var helt underbara. Tack söta underbara ni. Ni har definitivt hamnat på rätt plats i livet. Jag kommer tillbaka.

Gick också in på Glitter och där var det rea. Först 70% – sedan – köp tre till priset av två. Super – fick ju fixa något snyggt till nya klänningen – och det blev nästan gratis. Härligt!

Hur blir det då med den första klänningen jag köpte – på en liten fin boutique på Södermalm?  Den klänningen kommer att passa bra på det bröllopet jag skall på i oktober då min väninnas dotter gifter sig. Ibland köar det till sig – eller hur?Varför passar den då och inte nu? Jo – för den är lite mer ”höstig” om ni förstår vad jag menar.  Jag undrar om mina söner kommer att gifta sig? Eller om mina systrars övriga barn kommer att ta steget? Fast tittar de på sina föräldrar – blir det inget av med det. Det är bara jag som tagit steget – för länge sedan – tyvärr finns han inte längre då han avled 1980. Han var min drömprins.

TV-inspelningen ja – förstås hemligt. Men också himla kul. Det var en tävling och vi var 20 grupper av tävlande i grupper av tre. Programmet heter Duellen och kommer i höst på SVT – tror jag. Dock – så gillar jag mer tävlingar och program där jag/vi får göra mer – typ när vi var mer i TV4 Spring. Där fick man verkligen anstränga sig. Programmet gick dåligt tittarmässigt sett – vilket troligen beror på att det nästan bara sändes på webb-tv. De borde bl a haft 15 minuters – eller nåt – sammandrag dagligen om hur dagen varit på vanliga TV. Men – det var länge sedan nu.

Och – vet ni – jag skickade in till det där programmet – så nu är det bara att vänta och se vad som händer – för vad är det värsta som kan hända?

 

Nr 37 Bröllop och lite annat

På lördag ska jag på bröllop. Min systers bonusdotter ska gifta sig. Det ska verkligen bli roligt för – det var många år senast. Så i maj – tror jag – köpte jag en klänning – mycket tjusig, satt perfekt på mig och jag var nöjd. Igår provade jag den igen – och – kände att den inte som den var min stil – inte jag. Men hallå – två dagar innan jag ska använda den. Den kändes bara inte rätt och jag kände mig som en äldre dam. Ok – jag är kanske en äldre dam med mina 65 år – men det känns inte så och jag måste få känna rätt på ett bröllop. Suck – så idag ska jag ut och se om jag har tur att hitta någon som jag kan använda i morgon. Jag har också funderat över om jag kan ta ner den till skräddaren i huset och låta dem fixa till den. De skulle ju ha ca 24 timmar – så de  borde kunna göra det – eller? Håll tummarna för mig – måste få till något annat eller få den omsydd.

Idag skall sonen, jag och en kompis från TV4 Spring vara med och spela in ett TV-program. Det är en tävling där vi ska utgöra ett lag. Jag vet egentligen inte vad vi ska göra – mer än tävla – men det ska bli kul. Jag tror det ska visas i höst på SVT. Det roligaste är ju förstås att sonen tycker om att ha sin mamma med på dessa äventyr. Det är verkligen roligt att spela in TV – så har ni chansen att få göra det – ta den. Jag skulle gärna vara med mer och då gärna som programledare.  Fast där faller jag nog på  åldern har jag förstått. Det var ju en del skriverier i våras om att det bara ska vara yngre förmågor i rutan – synd – för vi har mycket att ge och många av oss vågar och klarar mer än man tror.

Jag arbetar ganska mycket nu i sommar men det tar slut i slutet av augusti så nu tänker jag på hur det ska bli till hösten. Kommer jag att klara att vara ledig så mycket? Vad ska jag göra med alla dagarna som kommer att komma och gå? Så – nu är det bara att vänta och se vad livet har i beredskap åt mig.

Jag fick ett mail i går från ett produktionsbolag som hade hittat mina uppgifter från det programmet vi spelar in idag. Det är ett nytt program som ska visas på webb-tv och det heter ”Kärlek vid första kyssen”. Första tanken blev ett skratt och aldrig i livet. Men – så började jag att tänka och fundera över  – vad har jag att förlora på att vara med? Vill jag träffa någon? Det kan ju bli ett äventyr och en ny upplevelse – man vet aldrig. Så kanske – kanske – fyller jag i detta dokument för att se vad som händer sedan. Kanske blir jag uttagen och kanske inte.

Nr 36 Att ha bar rygg – och BH

Har ni någon gång köpt ett klädesplagg med urringad rygg – klänning eller blus? Inte? ok – inte jag heller – förrän nu. Jag ska på bröllop på lördag och har hittat en urläcker klänning – med så kallad ”nyckelhålsöppning” i ryggen. Tänkte först att det inget gör om man ser BH-bandet på ryggen men så tänkte jag att det måste finnas en lösning utom att vara BH-lös – för det är jag alldeles för gammal för. För nu är inte då – då jag var yngre och alla gick utan BH. Någon slags protest var det kommer jag ihåg – och förstås – då – när inte jordens dragningskraft hade satt in på  bysten kunde man gå utan. I dag är det inte aktuellt för som sagt – jordens dragningskraft! Suck! Kanske finns det de som är genomskinliga, kanske finns det något typ tejp av något slag. Så jag gick upp till Monica – ägaren till BodyCo i Södertälje, en underkläders och baddräktsaffär i centrum. Jag handlar ofta det jag behöver där. De har bra service, ett mycket härligt bemötande och bra kvalitet – och – priserna är helt ok. Nu när jag var där och frågade efter en ”osynlig” BH tog hon fram något som heter ”The Low Down” vilket är något man fäster bak på sin vanliga BH och som drar ner bandet bak – och vips – kan man ha bar rygg. Bra pris var det också. Deras hemsida är www.bodyco.se och ägaren heter Monica Sandberg. Jag brukar också boka VIP-kvällar med henne på hösten och på våren. Då tar jag med mig ett gäng väninnor efter stängningsdags och vi får en liten modevisning med tilltugg och lite bubbel. Efter det provar vi hej vilt och får förstås hjälp med storlekar mm. Mycket handla blir det och jättetrevligt är det och det rekommenderas starkt.

Det går många år mellan bröllopen man blir bjuden på – men i år är det helt plötsligt två. Det ska bli riktigt kul tycker jag. Det första är nu på lördag och det är min systers bonusdotter som ska gifta sig. Det blir borgligt och vad som är himla trevligt är att det är min väninna som viger dem. Hon har varit vigselförrättare i många år.

Modet nu är faktiskt riktigt trevligt. Det finns en massa fina klänningar och jag hittade en modell på HM som bara kostade 99 kr. De finns/fanns i massa olika färger och mönster. Jag började med att ta två klänningar i storlek S och M för det är mina storlekar – men icke sa Nicke. Alldeles för små. Lite sur gick jag därifrån – för att sedan några dagar efter gå tillbaka för att se vilken storlek som skulle passa. Kunde ju inte glömma dem – och priset. Till slut hamnade jag på storlek 42 – suck – mindre kul – men nu har jag köpt fem stycken – i olika färger och mönster. Totalt gick det på 495 kr – alltså ungefär vad man får betala för en klänning. Perfekt. Och det är bara att tvätta och hänga. Kanske funkar de inte nästa år – men  – spelar roll?

Nr 11 Döstäda

Hur mycket prylar sparar vi inte på genom åren, i källare, på vinden och i alla våra skåp – massor. Och när använde vi mycket av det senast? Och kommer vi att använda det igen – någonsin? Och – vill våra barn ha grejorna efter oss? Knappast – eller inte så mycket i alla fall. Så varför sparar vi? Är det för alla om utifall att?

Jag tror att mycket beror på hur vi blivit uppfostrade. Med vi menar jag då alla vi som är i övre tonåren – som jag är. Var rädd om saker! Arvegods! Inte slänga! Vi fick dessa ord med modersmjölken – till frukost, lunch och middag.

Nu är det inne med vintage av alla de slag. Och alla unga är fantastiska på att köpa och sälja begagnat via internet när det gäller kläder. Det är vintagemöbler och vintagekläder som gäller om man ska vara riktigt inne, nåja – kanske inte möbler så mycket som kläder.  Men – vad får man för sina vintagegrejor vid försäljning – egentligen? Vad får man betala när man handlar? Och – vad är vintage? Är det gamla kläder från 50-60-talet från EPA eller Tempo (två varuhus som fanns förr för er som är för unga) eller måste det vara märkeskläder? Troligen det senare – men jag vet inte. Förstås är det bra med återanvändning av saker och kläder. Och kan jag sälja det – så mycket bättre. Fast då utan för stort arbete förstås. Man kan lämna in, kläder i alla fall, och sälja på kommission. Det betyder att du lämnar in på en affär och ber om ett pris, affären lägger på en viss procent och när det är sålt får du pengar. Avtal skrives förstås. Om inte grejerna säljs – skall de hämtas inom en viss tid annars går dessa till någon ideell organisation. Bra grej – men många av ställena tar bara in fina märkeskläder.

Eftersom jag flyttat till mindre och mindre bostäder genom åren och nu bor på 37 m2 har jag fått tagit tag i mitt sparande och alla om utifall att. Jag har döstädat – alltså gjort mig av med en massa saker så mina barn slipper jobbet den dag jag endera har dött eller hamnat på ett äldreboende av något slag. Förstås har jag erbjudit dem att få sådant som jag värderat lite högre i tro och hopp om att någon av dem ville ta emot det – men – det var inte mycket de ville ha, så det mesta har gått till min lillasyster som gillar att stå på loppis eller till Röda Korset. Kanske skulle jag ha omvandlat det till pengar själv genom att stå på loppis eller genom att sälja på Blocket – men därtill är jag för lat.

Så varför har vi så mycket prylar i våra hem. Vi kan ju knappast använda allt på en gång. Jag vet att jag hade flera uppsättningar med fina glas, hela serviser mm. Men – jag använde mest mina favoriter – och dem har jag behållit. Resten har jag – med viss ångest gjort mig av med. Likadan var det allt linne, dukar och handdukar. Jag hade en tendens att handla nytt – utan att ta bort något av det gamla. Jag tror att det är med dylika ting som med förändringar på en arbetsplats – när nya rutiner skall implementeras – måste de gamla ut – annars uppstår kaos (eller överfulla skåp). Och det är nog det som är problemet inom exempelvis äldrevården där många av de som arbetar har arbetat i många år – och jag menar i många år – och när nya idéer, scheman och arbetsmetoder skall in glömmer man att de personer som arbetat länge på ett ställe har svårt att göra sig av med gamla invanda mönster – och konflikter uppstår (ett litet sidospår). Alltså – samma i våra hjärnor när vi döstädar och gör oss av med gamla saker. Det behövs städas och rensas bort gammalt för att kunna fylla på med nya friska inslag och idéer i livet.

Nr 7 Kläder och sånt

Hur ser det egentligen ut i våra garderober? Hur mycket hänger där som är för stort eller för smått eller som vi inte vill ha mer och som vi ledsnat på?

Kläder är inte lätt om man inte har en figur och en längd som en ungdom eller modell. Jag var ute häromdagen och spanade in vad som kommit in nu och vad man ska ha framåt i sommar. Massor av det jag såg var läckert – men – suck – tänk om…. jag var yngre …. eller längre. Nåja – förstå finns det massor som jag kan ha också – nu – men det har inte alltid varit så.

För några år sedan var jag ganska mycket tyngre – men fortfarande lika kort – en och en halv meter över havet. Förstås kan vi lägga till ett antal cm p g a mina skor då jag oftast har ”lite” hög klack t o m på ”gåskor” vill ja ha dem lite högre – baktill. Detta gör att jag oftast mäter 153-160 ca på höjden. Om man nu vill köpa läckra kläder och väger alldeles för mycket och har passerat en ålder av 40 är det inte alltid kul. Det är som om de som tillverkar kläder inte fattar att men även som överviktig och lite äldre vill ha läckra kläder och inte bara svarta skynken. Kanske är det så att många med övervikt dras till kläder som gör att man inte  syns och som döljer alla kurvor – fast jag tror att jag många gånger gjorde tvärt om. Om några av mina vänner skulle uttala sig om min klädsel då skulle de nog säga att jag vågade det – klä mig lite tight alltså. Och vi är många som vill visa upp våra kurvor utan att se utklädda ut. Kurvor är läckert!!!

Idag finns det en kroppsfixering som säger att man ska vara perfekt och vältränad – och ung. Men så ser det inte ut för de allra flesta. Och har man fött några barn – så syns det. Tack och lov har det börjat bli vanligare med plus modeller – alltså kvinnor med normala till lite större kurvor. Så det tar sig.

Men åter till garderoben efter detta lilla sidospår. Garderoben har en tendens att bli full – snabbt. Jag bor i en lite lägenhet på Södermalm och har då inte så mycket till garderob. Jag har alltid drömt om en walking closet – men – drömmen känns väldigt långt borta. Men den dagen jag vinner på lotto ….. Jag försöker med jämna mellanrum göra en dykning i garderoben och rensa. När jag gör det funderar jag alltid över vem jag skall skänka kläder jag inte vill ha till. Många gånger blir det till någon jag känner och andra gånger är det Röda Korset som får en kasse.

När jag hade gått ner en massa i vikt för ett antal år sedan gjorde jag en ordentlig rensning. Allting hängde jag upp på vädringsställningar i vardagsrummet (bodde större då). Så bjöd jag hem  ett gäng väninnor i olika storlekar på lite ost och vin och talade om att gratisshoppen var öppen – så – varsågoda – pröva och ta med er det hem som ni vill ha. Det blev många glada skratt under kvällen. Klädprovning blandat med ost och vin – kan det bli bättre? Det mesta blev jag av med och resten – gick till Röda Korset. Har ni kläder, skor, handväskor och smycken eller annat som ni också vill bli av med så – ha en trevlig kväll – om ni inte väljer att stå på loppis.