Nr 87 Arbetsförmedlingens vara eller icke vara

Denna helg har mitt ena barnbarn, Josefine, varit hos mig. Hon sover länge – och jag vaknar tidigt. Så – då passade jag på att läsa tidningarna – på nätet förstås – man är väl med sin tid.

Vad stod det då där  – på  ledarsidan? Ja bl a handlade det om Arbetsförmedlingens vara eller icke vara – intressant – för frågan är väl egentligen – vad gör de idag och till vilken nytta och till vilka resultat. Idag är det en offentlig institution som kostar enorma pengar – men den viktiga frågan är väl hur många personer de får ut i arbete – på riktigt – egentligen? Jag tror inte det är så många – de flesta hamnar i någon form av åtgärd – och åtgärder kostar pengar och ger inga skatteintäkter.

För ett antal år sedan – när man arbetade med jobbcoacher – tillhörde jag och ett gäng från NyföretagarCentrum de som fick i uppdrag att jobba med detta. Detta var en upphandling som vi var med i och som vi fick. Vi skulle arbeta ffa med de som ville starta företag. Vi jobbade stenhård med dessa personer – som var ganska många till antalet. När man sedan gick in och skulle ta bort detta pga av att några idioter missbrukade detta och fuskade – drog man bort alla upphandlade organisationer  och företag – alltså – kollektiv bestraffning – istället för att kicka de som faktiskt fuskat. Till råga på allt kunde vi – med statistik och uppföljning – visa på att drygt 60% av de som gått till oss – faktiskt fått jobb eller starta företag. Några hade gått till utbildning. Vår statistik visade att vårt arbete var mycket bättre än det Arbetsförmedlingen själva gjort – alltså – ett privat alternativ.

Det har också i omgångar diskuterats i tidningarna om arbete för lågutbildade personer – jag kommer inte ihåg vad man kallade dessa jobb – men – med tanke på att det är så många idag som kommer till Sverige utan utbildning och språk skulle det vara ett perfekt sätt att komma ut i arbetsmarknaden och börja tjäna egna pengar istället för att vara bidragsberoende. Men – då lägger LO och Socialdemokraterna in sitt veto och menar att det skulle sänka allas löner – hur tänkte man då? Är det inte bättre att så många som möjligt arbetar för sin försörjning istället för att kosta massa bidrag. Det skulle också göra att många fler personer skulle lära sig svenska – lära känna nya människor – integreras i samhället – kanske t.o.m lära sig ett yrke. Alla skull vinna på det och kanske skulle det också ge mindre invandrarfientlighet – och det är det nog den största vinsten av allt.

Så kommer jag då till Arbetsförmedlingens vara eller icke vara. Behövs de? Finns det något bra alternativ? Ja och ja – tänker jag. Men kanske i en annan form och organiserat på annat sätt. De kanske också ska byta namn – för idag förmedlar de inte så många jobb – vilket de gjorde när jag var ung. Kanske Åtgärdsbyrån?

Och kanske skall någon annan bedöma om personen skall i åtgärder eller till anställning eller till företagande eller till något annat så de hamnar mer rätt från början.

 

 

2 reaktioner på ”Nr 87 Arbetsförmedlingens vara eller icke vara”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *