Nr 81 Pendeltågen och problemen

Jag åker väldigt mycket med de kommunala fortskaffningsmedlen – nästan dagligen – och jag gillar det. Väldigt många klagar på pendeltågen och alla de problem som brukar uppstå längs linjerna. Det är allt ifrån obehöriga på spåren till tekniska missöden – jag tillhör inte dem som klagar – inte ofta i alla fall – för dels upplever jag inte att det är så farligt – dels kan inte SL rå för att det är idioter som tar sig ut på spåren och dels tycker jag inte att det är så ofta det händer som många upplever.

Förra veckan – på tisdagen – kom jag från Haninge och skulle till Södertälje på ett möte – och jag ville verkligen vara där på bestämd tid. Jag är därför alltid ute i god tid då jag hatar att komma för sent – så även denna gång. När jag ska åka från Haninge till Södertälje byter jag tåg på Årstaberg då det är enklare än att byta i Älvsjö. Oftast är det ca 2 minuters vänta – men inte denna gång. Det skulle ta 13 minuter. Helt ok tänkte jag. Fem minuter innan tåget ska gå ändras helt plötsligt skylten till Krigslida istället. Det tåget kom – och gick. Det kom under den tiden jag stod där väldigt många tåg – men inget till Södertälje. Om jag inte minns fel var det tre (3) tåg med destination Tumba – alltså mycket nära Södertälje – bara några stationer faktiskt. Min undrar blir ju då varför och av vilken orsak SL inte går in och säger till personalen som kör till Tumba att fortsätta till Södertälje? Efter många om och men kom det upp på skylten att tåget till Södertälje skulle komma och rösten i högtalarna talade om detsamma. Döm om min förvåning när de efter utropet tillägger att tåget bara går till Älvsjö???? Varför går det upp ”Södertälje” på skylten när tåget bara går en (1) station. Det borde ha stått Älvsjö på skylten istället – förstås.

Jag kan bara undra hur det står till med ledarskapet på SL och varför man inte vågar ta beslut som underlättar det för alla passagerare????

Nr 80 Februari och lite annat

Åh – vad jag längtar till våren och sommaren. Jag tillhör den delen av befolkningen som är beroende av värme och sol – tänk att ligga på en klippa eller en strand och njuta av solstrålarna. Nåja – lite vinter och snö kan jag tänka mig –
t ex under jul och nyår – då ska det vara vitt och fint och jättestora snöflingor ska sakta dala ner från himlen – läckert. Några grader kallt och solsken – det är njutbart. Sedan – när jag var yngre – åkte jag slalom – vilket jag älskade att göra. Ibland åkte vi uppåt i landet och ibland åkte ner mot alperna. Så himla roligt! Några åk och sedan en paus på något ställe i backen innan man fortsatte att åka. Nu är det många år sedan – men jag tror att jag ska sätta upp det på min lista och faktiskt göra det igen – innan jag behöver en rollator. Jag undrar om jag skulle klara det? Kanske måste jag höja min försäkring? Jag har ingen utrustning kvar – men det kan man hyra. Då – för länge sedan hade jag en skidoverall – jättesnygg – vit med lite glada färgade streck på. Sådana gör man inte längre – tror jag. Jag har varit ute lite på rean för att se om jag kunde hitta någon snygg skidoverall – men inte. Nåja – det blir ingen skidåkning förrän till nästa vinter – och då är jag lite äldre – men förhoppningsvis blir det av – då – och jag har hittat min snygga overall.

Just nu har jag fullt upp med att ordna det sista innan min resa till Indien. Jag och en väninna ska dit och göra lite av varje. Vi ska hälsa på en kollega som bor i Bangalore – vi ska ta några dagar i Goa (sol och bad – viktigt) och vi avslutar våra tre veckor med några dagar i New Delhi. Det ska bli mycket trevligt med massor att titta på, massor av prat och förstås – shopping. Idag är det mycket lätt att fixa en resa av detta slaget – internet! hjälper till – tack för internet. Tur och retur New Delhi och sedan inrikesflyget – allt är bokbart – och det blir mycket bra priser när man gör det själv. Det dyraste och tuffaste var nog att skaffa visumet. Massor av papper att fylla i – förstås – sedan betalningen – suck – 1 299 kr per person. Kanske vill de inte ha turister i landet – vad vet jag – dyrt var det. Så gäller visumet bara i sex månader – men förstås – man får åka två gånger på det – men hallå – två gånger inom sex månader?

Just nu är vi inne i en hektiskt tid – revy tid. Sonen driver Trosarevyn och det går fantastiskt bra. De har fått fantastiska recensioner och är superduktiga. I kväll är det slutsålt – men det finns lite biljetter kvar till i morgon. Nästa lördag är det final. det finns bara ett ord – succé. Snacka om stolt mamma här – och därtill har han fått frågan om han vill hålla vårtalet i Trosa – underbart – vilken ära – och mamma växer – av stolthet – jag är snart tre meter lång.