Nr 41 Balans och bekvämlighet

Har ni tänkt på hur bekväma vi blivit med åren. Eller – du kanske inte har blivit det? Nåja – jag har varit och är bekväm av mig – när jag inte gör extrema saker förstås. Jag menar – har vi en bil så tar vi den vart vi än ska. Vi åker rulltrappan istället för att gå i trappen – eller så tar vi hissen. Hur blev det så? För – när vi/jag var ung var man hela tiden i rörelse – alltid. Eller hur? Man gick – promenerade massor, jagade barnen och städade samtidigt som man lekte med barnen. Det fanns hur mycket ork som helst.

Vet inte när det började egentligen. Kanske var det när jag började arbeta heltid och skulle få ihop livet med hem och barn, arbetet och tiden inte riktigt ville räcka till. Är det så att så fort vi frigör tid – fyller vi på med andra ”måsten” som gör att vi ändå inte har tid? Under några år köpte jag RUT-tjänst så jag slapp städa – för att få mer tid – för att jobba mer – tror jag. Så försöker vi frigöra mer tid – för att även fylla den tiden med nya ”viktiga” saker – istället för att njuta av ledig tid och bara vara.

Men – det är svårt att bara vara – och vara nöjd. Jag ser det nu när jag har mer ledig tid än vad jag haft på många år. Vissa dagar går det jättebra – och andra dagar går mindre bra och åter igen vissa dagar är bara pest. Ja – vissa dagar är bara dötrista och jag undrar – var det bara detta?

Fast kanske ska det vara så – för om jag inte har de dötrista dagarna – hur ska jag då kunna uppleva och märka de perfekta dagarna. Det måste nog vara skillnad så att vi märker det. Vi måste kunna ha tråkigt för att kunna ha riktigt roligt. Jag tror att dagens barn är rädda för att ha tråkigt – inte ha något att göra – utan de ska ha aktiviteter hela tiden. Vi låter dem inte se att livet är en berg- och dalbana. Ibland är vi på topp och ibland är vi i botten. Balans i tillvaron kallas det nog. Och balans är bra – i allt. Det är som att kunna både gapskratta och gråta. Man behöver bägge i ett bra liv. Om vi försöker att mixa att ibland gå i trappor med att ibland åka rulltrappan eller ta hissen – likaså om vi ibland tar bilen/bussen och ibland går – får vi också en viss balans.

Balans är bra – men svårt – tycker jag.  Vad  tycker NI?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *