Nr 27 Vårt lands kultur och invandring

För många år sedan bodde jag – under ett år – i England. Jag åkte dit ensam och kände ingen – absolut ingen. Men ganska snart lärde jag känna två andra svenska tjejer, Ann och Lena. De var himla trevliga och vi hade mycket roligt ihop – och tillsammans lärde också känna en tjej från Frankrike, Marie. Vi tillbringade mycket ledig tid tillsammans – faktiskt nästan all ledig tid. Ibland var vi alla fyra – och ibland var vi två eller tre. Förstås hittade en vår ”local pub” som hette The Gate – och vi lärde känna många ortsbor på den puben – och ett stort gäng amerikanare. Amerikanarna arbetade på den Amerikanska basen som fanns i närheten. Vi hade mycket roligt – ffa tillsammans med amerikanarna.

I början vid något tillfälle var bara Ann, Lena och jag på puben – och förstås pratade vi svenska. Det föll sig naturligt på något vis. Men – det uppskattade ingen av de andra pubgästerna – och vi blev tillsagda att det är mycket oartigt att prata svenska där och – att när vi är där – ska vi prata engelska. Vi förstod det också – förstås – vi var ett gäng 20-åriga tjejer som också var tämligen intelligenta – så vi övergick omedelbart till engelska – och fortsatte med det under hela vårt år där – så fort vi var ute bland folk – pratade vi engelska. Vinsten var att vi ganska fort lärde oss behärska språket mycket fort.

Då – på 70-talet – var det också så att på vissa pubar fanns det två ingångar – en för män och en mixad. De ansåg – då – att det ska finnas en pub dit bara män har tillträde. Vi lydde förstås. Jag tror att den biten är borta idag och alla är välkomna på alla pubar – skönt – en del vanor hade vi som svenskar svårt att förstå.

Det här var bara några exempel på olikheterna mellan våra länder – men det fanns fler förstås.

Det jag vill ha sagt är att – vi var tvungna att följa den kulturen som fanns i landet. Vinsten var att vi – snabbt – lärde oss att ordentligt praktisera språket och se den kultur vi – frivilligt – hade åkt till.

För några år sedan var det en partiledare – tror det var Jan Björklund – men jag kan ha fel – som menade att alla som kommer hit för att stanna ska få utbildning om vad som gäller här innan de får uppehållstillstånd. Det jag minns var att det han framför allt tog upp var kvinnosyn men det var fler saker. Ett fantastiskt försvar – som tyvärr röstades ner av en stor del av regering och riksdag – suck – hur tänkte de då?

Kanske har några kommuner tagit tag i detta – ändå – jag vet inte. Men i så fall pratas det mycket tyst om det – eller inte alls.

Med tanke på allt som händer här i landet – med tanke på unga flickor som inte får vara ifred ute på nöjesfält och på andra event – kan man ju undra om ingen av dem (politikerna) har barn som är unga flickor. Man kan också undra hur de skulle reagera om det var deras barn/döttrar som råkade ut för det dessa unga flickor råkar ut för.

Så på schemat borde det stå (ordna ordningen som ni vill) och det ska vara obligatoriskt och snarast efter att de kommit hit – inte flera år efter.

  • Lagar och regler – alltså rättigheter och skyldigheter
  • Kvinnosyn och den jämställdhet som råder här (även om den biten kan bli bättre)
  • Skattesystemet och varför vi betalar skatt – och vad man – som medborgare – får för pengarna.
  • Svenska språket – om man pratar svenska så fort ni är ute och där det finns svenskar och man lär sig språket fortare.

2 reaktioner på ”Nr 27 Vårt lands kultur och invandring”

  1. Hej Lisbeth! Ja håller med, det borde vara naturligt! Om jag är på semester i Spanien tex försöker jag lära mig orden och även kulturen. Det är ju intressant! Ska man bo i ett nytt land vore det ju självklart att lära sig språk mm snabbt. Kunskap om svensk kultur och våra traditioner vill jag ha med på listan! Hej då!

    1. Visst är det så – och vinsten är att de lär sig språket mycket fortare vilket är bra för dem

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *